annahildegun

Läser de övriga delarna i och kommentarerna till artikeln om manlighet från förra veckan. Och det verkar -tack och lov!- som att de här ivrarna för maskulin energi verkar vara i minoritet. De flesta tycker trots allt att en först och främst är männinska. Och att relationer och attraktioner bygger på nåt helt oförklarligt, men som inte har just med den slags polaritet som de första artikelförfattarna skriver om.

Någon kvinna skriver att hon hade en svag, motståndslös man tidigare, men nu har hon träffat en mer passande, stark, "riktig" man. Men handlar det då inte bara om att ha träffat en jämbördig person, handlar det verkligen om att ha fått det "mostånd" hon beskriver? Jag tror det handlar om att vara jämbördiga. För DEN styrkebalansen är ju däremot viktig. Ingen relation mår väl bra av om en hela tiden kör över den andra?

 

Ja, nog om det. För övrigt är jag jättejättetrött idag. Och så ska jag sluta äta på (M)AX. Åtminstone tills ledningen skärpt sig - de har ju ändå just inte gjort några nyanställningar som det verkar, bara mera vinst.

 

Nu ska jag ta en kopp kaffe och titta på snöflingorna utanför fönstret. Grått men lite mysigt över Riddarfjärden idag.

Over and out.